SWIMA

En mångsidig bok om islamisk medicin

Titel: Islamisk medicin. Författare: Jan Samuelsson. Förlag: Studentlitteratur. Antal sidor: 157

I första numret av Minaret presenterade Jan Samuelsson kortfattat sin kommande bok, Islamisk Medicin, med betoning på det religionsvetenskapliga perspektivet. Boken har nu kommit ut på Studentlitteraturs förlag och utgör den första analytiska sammanfattningen på svenska av den aktuella engelskspråkiga litteraturen inom området. Författaren redogör även för sina egna observationer i Turkiet och Iran avseende den nutida tillämpningen av islamisk medicin. Dessutom finns det en hel del konstruktiva synpunkter och förslag om den roll det muslimska synsättet kan ha för en positiv utveckling i det mångkulturella svenska samhället i takt med att muslimernas deltagande inom äldreomsorg och sjukvård förändras från att vara enbart "klienter" till att även vara "vårdgivare".

I sin bok "Muslimers möte med svensk sjukvård och skola", som utgavs 1999 på samma förlag, behandlar Samuelsson bl.a. konkreta problem, som muslimer upplever i mötet med svensk sjukvård. Med Islamisk Medicin ger författaren nu en mångdimensionell inblick i ämnet.

Hans genomträngande analys av läkarrollen, förhållandet sjukdomsbotare - patient, behandling i form av farmaka, kirurgi, dietföreskrifter, böner och ritualer samt själva synen på sjukdom och hälsa inom islam ger en nyanserad bild av dessa begrepp. Därtill kommer en inspirerande diskussion kring den islamiska livsstilen sedd ur ett folkhälsoperspektiv och kring förhållandet mellan religiös tro och hälsa utifrån olika studier där man, enkelt uttryck, undersökt om religiös tro kan utgöra en hälsofrämjande faktor.

"Frågan är om begreppet islamisk medicin ska definieras utifrån vissa specifika behandlingsmetoder och vissa specifika botemedel, till exempel preparat av typen örtmedicin som använts historiskt, eller om islamisk medicin snarare står för ett specifikt förhållningssätt till medicinämnet". Efter en noggrann analys av väldokumenterade referenser kommer Samuelsson fram till en lyckad formulering av islamisk medicin som "läkekonst baserad på ett vetenskapligt förhållningssätt, där forskning och praktik utövas med hänsyn tagen till de regler och den etik som islam ger uttryck för."

I anslutning till ämnet alternativa behandlingsformer ger Samuelsson även ett intressant exempel ur den ottomanska historien, där musikterapin hade en framstående plats fr. a. för mentalsjuka patienter. Än idag bedrivs forskning i Istanbul kring hur man kan överkomma stressrelaterade besvär med hjälp av musik och naturliga ljud.

Den nutida tillämpningen av islamisk medicin med exempel från Turkiet och Iran bygger på författarens egna observationer, där det politiska förhållningssättet till islam reflekteras mer än själva ämnet islamisk medicin. Detta gör dock inte boken mindre läsvärd vetenskapligt utan öppnar en journalistisk front för att hålla läsarens intresse högt för ämnet.

I kapitlet om folkhälsoperspektiv på den islamiska livsstilen bygger Samuelson sina analyser på fr.a. med. dr. Shahid Athars artiklar i "Islamic perspectives in medicine". Ämnen som fastan, förbud mot alkohol och narkotika, förbjuden föda, sexualitet och folkhälsa, bärandet av någon form av slöja, rökning, stress och existentiell oro tas upp med exempel från medicinska studier. Samuelsson drar också en viktig slutsats: "Man får ändå inte glömma att islams påbud angående födoämnen, alkohol, sexuella beteenden, etc. är religiösa påbud. De ska följas i första hand därför att det är Guds vilja att så sker. Enligt islam får den troende, som så att säga en bieffekt, även god hälsa genom att följa dessa regler. Betoningen på hälsoaspekten får ses mest som en gest mot väst."

"Finns det hälsofrämjande faktorer hos religiösa system, som judendom, kristendom och islam, som medför att troendes förutsättningar för hälsa är större än icke-troendes? Om frågan kan besvaras med ja är det att betrakta som en sensation inom medicinen fullt jämförbar med upptäckten av penicillin", skriver Samuelsson. Efter analys av några vetenskapliga artiklar om tänkbara mekanismer som kan förklara varför religiöst engagemang skulle kunna leda till positiva följder för hälsan, konstaterar författaren att frågan mätmetoder kvarstår som ett forskningsområde i sig.

I slutet av boken reflekterar Samuelsson konkreta och konstruktiva implikationer av islamisk medicin i Sverige. Boken är intressant inte bara för dem som är yrkesverksamma inom sjukvården, såsom läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer och studerande som avser att verka inom dessa yrken. Den är läsvärd även för den som studerar religionshistoria, islamologi och historia - eller är allmänt nyfiken på islam.

Yüksel Peker

publicerat i Minaret 2001; 4: 70-71 och Skövde Nyheter 2002-01-05.